fredag 31 december 2010

Mus frös till döds i tragisk olycka.



Hur gick det till?
Musen samlade plastbitar från sopsäcken för att isolera sitt bo med, då den troligen fastnade med vänster tass i plastpåsen och inte kom loss, den försökte bita av sig armen innan den dog av förfrysning. Temperaturen var nere i -28 grader.

torsdag 23 december 2010

Kall midvinter. Solen inte över trädtopparna kl 12.



Jordklotets lutning ("deklination") mot solen.
-23.4 grader ca den 22 dec
+23.4 grader ca den 22 Juni

Rösjöskogen ligger på 59 grader från ekvatorn.
Så idag kommer solen upp bara 7.6 grader.
(90 grader - 59 grader -23.4 grader = 7.6 grader)

Den 22 Juni är solen som högst över horisonten, 54.4 grader.
Ganska långt ifrån rakt ovanför huvudet.)

torsdag 2 december 2010

Lämplig printer för föreningen.


Brother HL-5350DN som kan delas i nätverket. Den klarar dubbelsidig utskrift.
Med rak pappersbana är det även enkelt att skriva kuvert eller etiketter.

Kalebassen har nu blivit en fågelholk.
Design: Försvarets M-holk.



Camouflagemålad i bladgrön färg.
Värmeisolerande skalskydd.
Hönsnät skyddar mot fientliga attacker.
Regnskyddad.
Vädring via egenkonvektion.

Varför inte en fågelholk som ser ut som ett lås?

tisdag 16 november 2010

Radioaktivt nedfall från Chernobyl.

Rent regnvatten är bra dricksvatten (om inga fåglar varit där och förorenat det).
Men en dag (den 30/4 1986) hade det inte varit så lyckat att dricka regnvatten.
Gävle hade oturen att få mest regn den dagen.
Här är en karta som visar nedfallet i Sverige från chernobyl olyckan.

Med en halveringstid på 30år har nog radioaktiviteten halverats nu.

lördag 6 november 2010

Skörda regnvatten.

Nu har jag gjort så regnvattnet från växthustaket
rinner ner i en vattentunna.
Men om det inte regnat på några timmar är taket förorenat.
Och när det just börjat regna är regnet mer förorenat än efter en liten stund.
Därför är det bra om det förorenade inledande regnvattnet
inte hamnar i vattentunnan.
Jag har löst det enligt bilden nedan:



Ett te-filter råkade passa perfekt i tratten som samlar upp vattnet från växthustaket. Kul.

onsdag 20 oktober 2010

fredag 8 oktober 2010

Förvånande rent regnvatten.

Det regnade i Södersättra den 7 oktober.
Jag mätte upp ledningsförmågan på regnvattnet till 4 uS/cm.
Ledningsförmågan är ett mått på hur mycket ämnen som är lösta i vattnet.
Jämfört med kommunalt kranvatten är regnvatten mycket renare.
Kranvattnet i kolonilotten är sjövatten och är inte drickbart.

0.05 µS/cm helt rent H2O.
1 µS/cm avjoniserat vatten
4 µS/cm regnvatten i södersättra
43 µS/cm IMSDAL källvatten på flaska
80 µS/cm kranvattnet från rösjön
90 µS/cm lerigt grundvatten (15 oktober 2010)
210 µS/cm bäckvatten på hösten (gul-aktig lyster).

Värdena ovanför kan jämföras med 200 uS/cm för (klorerat) kommunalt kranvatten.

Regnvattnet verkar ha varierande renhet.
10 µS/cm den 19 oktober
5 µS/cm den 20 oktober
2 uS/cm den 14 november
Rent regnvatten trots att luftmassorna passerat både frankrike och tyskland
under 3 dagar innan luftmassorna nådde södersätra:


1 uS/cm den 15 november = Samma som avjoniserat vatten !

Lågryck över norra England för in rent regnvatten från Atlanten.

Hur spårar man varifrån luftmassorna kommer ifrån? Se NOAA
Kanske även weatheronline kan ge en ledråd.

lördag 2 oktober 2010

Arsenik-förgiftad av impregnerade plankor?

Två gånger om året har kolonilott-föreningen städdag.
Då eldar man tyvärr plankor, inte bara grenar och ris.
F.d. plankor, nu riskavfall.

Många tror att man får elda impregnerade plankor.
Hur vet man att en gammal planka inte är impregnerad?
En gammal planka kan ju vara arsenik impregnerad !
I en brasa blir det upp till 900-1100 grader C.
Arsenik förångas redan vid 613 grader.


Jag tycker det skulle vara bättre för alla
(inklusive miljön och naturreservatet)
om avfallet istället togs till Sörab i Hagby.

Återvinningsanläggningen ligger ju inte långt bort:


Röken blåste som vanligt rakt mot mig, där jag rensade ogräs.
Jag hade en andningsmask på mig för att slippa få i mig rökpartiklar.

Andningsmasken är av sorten FFP3 och skyddar mot partiklar större än 0.3um.
Jag kände dock en metallisk lukt, det kan ha varit förångad arsenik eftersom
det är en gas och därför lätt passerar genom ett partikelfilter.
Jag hoppas jag hade tur, dvs att det var något annat som luktade.

Jag har sett att odlare tagit askan och lagt den vid sina plantor.
Det skulle inte jag göra, askan innehåller säkert tungmetaller.

Vad innehåller impregnerat virke nuförtiden?
Vad betyder märkningen?

T.ex. "AB", eller en gul linje på kortsidan.

M: Avsett för marin miljö. (Blåmärkt i något hörn.) Koppar, krom eller arsenik.
A: Avsett för mark eller vatten. (Vitmärkt.) Bor, koppar, bensalkoniumklorid eller cancer-framkallande kreosotolja.
AB: Avsett att ha ovan mark. (Gulmärkt.) Kreosotolja (cancer-framkallande).
B: Avsett att ha ovan mark. (Rödmärkt.) Propikonazol, tebukonazol IPBC.
(Infon hämtad från http://www.ntr-nwpc.com)
Impregnerat virke borde inte vara tillåtet i koloniområdet.

Ett bättre och billigare alternativ:


Att bränna en oimpregnerad stolpe nedtill med en gaslåga skyddar
väldigt bra mot fukt. Kåda tränger ut ur stolpen och bildar
ett mycket skyddande skikt. Bränn virket så det blir brunt,
inte så mycket att det förkolnas eller börjar bli svart.

onsdag 29 september 2010

Orent vatten eller övergödning?

På våren och hösten rinner det mycket vatten från väsjöbacken (f.d. Väsjötippen) ner till koloniområdet och vidare till Oxundaåns vattenområde. Hur rent är det vattnet?



Vattnet i bäcken som går genom koloniområdet kommer (bland annat) från sjöarna Snugga och Väsjön och rinner vidare till Fjäturen, Norrviken, Edsjön, Oxundasjön och sedan ut i Mälaren.



Om det är högre halter av kväve i Fjäturen än i Rösjön så kanske kolonområdet kan ha bidragit till det. Det verkar inte som Södersättra koloniområde bidrar till någon nämnvärd gödning av sjön Fjäturen.



Se mer om Oxundaåns avrinningsområde:
http://www.oxunda.com
De planerar att snart ha riktad information till odlarna,
med syfte att minska läckage av näringsämnen och användning av bekämpningsmedel.

tisdag 28 september 2010

Koloniområdet är nu en del av "rösjöskogens naturreservat".

Sedan några månader är koloniområdet innanför ett nybildat naturreservat. Naturreservatet rösjö mosse har nu ersatts av ett mycket större naturreservat som döpts till "Rösjöskogens naturreservat".
Det betyder att föreningen inte längre får använda kalk, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel (enligt miljöbalken).

Se gränserna för naturreservatet nedan:





Om några år blir det också ny bebyggelse angränsande till naturreservatet.





Intressanta pdf'er finns att hämta:
sollentuna kommuns naturreservat

söndag 26 september 2010

Jordkällare


En bra jordkällare håller ca 6 graderC och 90-95% relativ fuktighet året om.
Blir det över 95% börjar det mögla. Kallt och fuktigt är bra för att
övervintra rötter och lökar som inte klarar en svensk vinter.


Det är inte så svårt att göra en mini-jordkällare, t.ex med en nedgrävd tunna.
Men observera att tunnan riskerar att lyftas upp av grundvattnet.
Lyftkraftens motsvarar volymen av den del av tunnan som är under grundvattnet.
Gräv därför gropen när grundvattnet är som högst (troligen på våren, eller efter långvarigt regnande).
Låt sedan gropen fyllas med grundvatten så du vet var högsta grundvattennivån är.
Räkna ut volymen av den del av tunnan som är nedsänkt under grundvattennivån och
räkna ut vikten hos det undanträngda vattnet och lägg i mer än den vikten i tunnan,
Sand med motsvarande vikt (plus lite till) är perfekt att lägga i tunnan
för att grundvattnet inte ska trycka upp tunnan. Sand väger ca 2kg/liter.
Om vattnet är i sand eller lera runt tunnan spelar ingen roll.
Det påverkar inte lyftkraften.
Att trycka ner tunnan höjer vattennivån så skopa först ur vatten innan du stoppar ner tunnan.
Ramla inte ner med huvudet först i gropen !
Tänk på att gropen kan vara farlig för dej och andra.

Luftfuktigheten kan regleras till 93% med vatten + lagom mängd salt i en hink som man ställer ned i tunnan. Är det 100% fukt runt tunnan så ökar mängden vatten i hinken genom att saltlösningen tar upp vatten från luften. Man kanske behöver kontrollera vattennivån i hinken ibland. Är det torrt runt tunnan så avdunstar istället vattnet i hinken.

Fullskaliga jordkällare har även ventilation via ett långt rör i marken.
Röret ska vara långt för att kyla inluften.

Jag grävde förra hösten ner en kruka med en planta helt och hållet i jorden
inför vintern. Jag gävde ner plantan med en upponed vänd kruka ovanför.
Plantan såg makalöst fin ut på våren när jag krävde upp den.
Den hade blivit mycket finare under jord! I brist på ljus hade den blivit väldigt grön och fin. Luften som kom in via jorden ovanför räckte tydligen.

tisdag 21 september 2010

höst

Frosten kom den 30 September 2010. Jag plockade därför hem de flesta druvorna.
Vad kan man göra med 2kg smådruvor?


Mina druvor i växthuset är fortfarande lite sura, men ätbara. Men de utanför växthuset äts upp av taljoxar, trädgårdssångare, rödhakar och det som blir kvar äts upp av tveskjärtar och andra räliga kryp. Tomaterna besöks även de av objudna gäster.
Man ska nog bara odla sådant med hårt skal. Kokosnötter?

Det har säkert krypit sniglar på tomaterna och tveskjärtar på vindruvorna..

onsdag 8 september 2010

Hur man torkar en kalebass.


Det blev en välskapt kalebass på 4.65kg.
Den är redan döpt till Lagenaria siceraria.

Hur torkar man en kalebass? (Man lär sig på misstagen.)
Låt kalebassen stå inne 2 månader tills den börjar gulna lite.
Förändringen sker först vid skaftet. När skaftet är torrt är det dags att rota ur den.
Vänta inte för länge med att rota ur den, för då börjar den mögla.
Gör ett hål och gröp ur fröna och den vattenrika "marshmellow" liknande massan
i kalebassen. Massan består nästan enbart av vatten. Lämnar du kvar lite blir
kalebassen lite som en cykelhjälm efter att den torkat.
Torka kalebassen med en hårtork och/eller i en luftad ugn på låg temperatur
ända tills den blir helt torr. Försök blåsa in varmluften i kalebassen.
Det tar många timmar att torka den.
Om den inte blir helt torr kommer den att mögla på insidan.

onsdag 11 augusti 2010

måndag 2 augusti 2010

Efter många soliga dagar.

En kalebass. (Flaskkurbits.)

Hur torkar man en kalebass? (Man lär sig på misstagen.)
Låt kalebassen stå inne 2 månader tills den börjar gulna lite.
Förändringen sker först vid skaftet. När skaftet är torrt är det dags att rota ur den.
Vänta inte för länge med att rota ur den, för då börjar den mögla.
Gör ett hål och gröp ur fröna och den vattenrika "marshmellow" liknande massan
i kalebassen. Massan består nästan enbart av vatten. Lämnar du kvar lite blir
kalebassen lite som en cykelhjälm efter att den torkat.
Torka kalebassen med en hårtork och/eller i en luftad ugn på låg temperatur
ända tills den blir helt torr. Försök blåsa in varmluften i kalebassen.
Det tar många timmar att torka den.
Om den inte blir helt torr kommer den att mögla på insidan.

Mina drufor har gillat det varma och soliga vädret.


Sömntutor har lite svårt för att stå på egna ben, men tagetes och sömtuta fungerar bra tillsammans.

tisdag 6 juli 2010

Inget kranvatten.

Den 3 Juli (mitt i värmeböljan) så försvann kranvattnet.
Styrelsen (för 2010) och en kille på Sollentuna energi tror
efter att ha skruvat på en kran att det är en läcka mellan
pumphuset och kolonilottens huvudkran som är problemet.

I brist på felsökning och lösning föreslår jag att man
tillsvidare ställer upp en tank med vatten i korsningen
mellan Hövdingevägen och Påtåkersvägen.

Korsningen ligger på en höjd.
Genom att dra en kort slang (50m) ner till en kran och
mata in vatten "bakvägen" så kan alla kranar få vatten igen!
Det blir inte nått högt tryck men tillräckligt
för att alla kan fylla vattenkannor utan att behöva gå 200m.

Jag höll på och vattnade när vattentrycket sjönk och till slut upphörde.
Trycket varierade och var mycket svagt under ca 30 minuter, sedan upphörde det helt.
Jag tog mig då till pumphuset och hörde att motorn gick kontinuerligt.
Normalt är motorn endast på korta stunder tills trycket i trycktanken
har byggts upp.

Förslag till felsökning: (Som förutsätter endast ett fel.)
Öppna utloppet från pumpen i pumphuset och se om
vatten med rätt flöde och tryck sprutar ut.
Isåfall är det en läcka mellan pumphuset och kolonilottera
(såvida inte huvudkranen är stängd).
Är vattenflödet rätt vid pumphuset är det lämpligt att leta var
läckan finns.

Några vilda förslag till läckletning, om det är en läcka:
Låt pumpen gå och lyssna var läckan finns?
Eller se var det blir blött?
Eller mät sträckan till läckan med avståndsmätare?
Eller strunta i att hitta var läckan är och
gräv upp och lägg ner en ny slang?

lördag 3 juli 2010

Pumphuset



Sollentuna energi (08-623 88 66) har ansvaret för pumphuset vid rösjön.
Sollentuna energi betalar firman Pumphuset.se (0739-203 269)för service.
Nedan lite bilder från pumphuset´s insida:















tisdag 15 juni 2010

Solvända.

Varför heter solvända solvända?

Det verkar vara den enda blomma (jag sett) som INTE vänder sig mot solen!

måndag 14 juni 2010

onsdag 9 juni 2010

Myggstick botemedel.

Om jag i blivit stucken av en mygga så mosar jag ett GROBLAD och håller det mot myggsticket så blir det ingen svullnad, klåda eller rodnad. Mycket effektiv metod och fungerar perfekt på mig utan biverkningar!

Om jag ätit RÄDISOR så vill myggor inte sticka mig ?
De surrar omkring mig men när de sätter sig på huden så flyger de genast iväg.
För att bevisa detta så åt jag två små rädisor och inväntade en mygga,
denna video visar en mygga som vill sticka mig men inte tycker jag luktar bra nog.
video
Rädisor verkar dock inte fungera perfekt.
Lukten verkar inte räcka till om det gått mer än en timme sedan jag
åt en rädisa. Om myggor kan sticka genom kläderna så kanske de inte känner lukten.
Om andra människor är i närheten som inte ätit rädisor så kanske det också gör att
de sticker mig av misstag.

fredag 4 juni 2010

Hård lerjord blir porös som sand med hjälp av lite socker!

Lerjord kan vara hård som betong MEN med
rätt förberedelser + lite socker så blir den lika porös som sand.
På hösten efter att jag grävt jorden så strödde jag ut lite socker
på jorden (5 kg /100 kvm) för att sätta igång jäsning av jorden.
På våren var jorden porös och behövde bara krattas ut.
Se på dessa videosnuttar som visar jord som har sockrats respektive inte sockrats:

Utan socker (utan jäsning):
video

Med socker (med jäsning):
video

Videosnuttarna ovan är bara illustrativa och inte ett vetenskapligt bevis.

Porös lerjord är bra odlingsjord och binder flytande näring väldigt bra.
Därför vattnar jag med flytande näring från min kompost.
Långvarigt och intensivt regnande gör tyvärr lerjorden mindre porös.

Sniglar är sadister?

Troligen är inte sniglar sadister.
Men de är fantastiska på att hitta till de
plantor jag bara har ett exemplar av.
Då sniglar de sig upp för plantan och biter av
plantans toppskott. Jag hoppas det är för
att den är som saftigast där och inte
enbart för att jävlas med mig.



Samma sak hände förra året, plantan blev då aldrig mer än 2 blad pga attentatet.
Då gjorde jag denna 9 volt snigel-barriär som jag tyvärr glömde bort att använda
i år. Men bättre sent än aldrig kanske. I år kan plantan i allafall få sidoskott
så jag tror det finns hopp.

tisdag 1 juni 2010

Elektriskt Snigel Staket.

Elstaketet är på 12V och håller sniglarna borta.



Här är en video som visar en snigel som får sig en stöt:
video

torsdag 15 april 2010

Vår 2010


När du skriver på lappar som är utomhus:
Skriv på papper från TEPÅSAR ! Då blir texten läsbar i flera år!
Denna penna från Steadtler är ljus och vattenbeständig.

Dags att förodla, tunna skumplastskivor är perfekt för att hålla lagom ljus och fuktighet för ljusgroende frön.